Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den stora frågan - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden för er resa mycket klokt. Ni skall vara ur
landet innan mosquitotiden kommer, vilket är en väl-
signelse som er brist på erfarenhet hindrar er från
att uppskatta.»
»Det tror jag inte. Men berätta nu för mig 0111
er själv, om ert liv här. Vad har ni för grannar?
Har ni några sådana alls?»
Medan hon gjorde dessa frågor, betraktade hon
indianflickan, som satt och krossade kaffe, inlagt i
hörnet på en mjölpåse, mot härdens stenar. Med en
kraft och en skicklighet, som utvisade att hennes
nerver voro lika primitiva som hennes sätt att gå
till väga, malde hon de inneslutna bönorna med ett
tungt stycke kvarts. David Payne lade märke till
sin gästs blick, och skymten av ett leende flög över
hans läppar.
»Jag har haft grannar här», s*varade han. »Karlar
från Missouri och ett par från Cornwall, men de gåvo
sig av ner till Eldorado för att arbeta för
dagspenning vid en inmutning.»
Mrs Sayther kastade en begrundande blick på
flickan. »Men här finns naturligtvis fullt med indianer?»
»Varenda en av dem har givit sig av ner till
Dawson för längesedan. Det finns inte en enda inföding
i hela landet, utom Winapie här, och hon är från
Koyokuk — har kommit tusen mil eller så utför
floden.»
Mrs Sayther kände sig plötsligt nära att svimma.
Det intresserade leendet försvann icke från hennes
läppar, men det föreföll henne som om David Paynes
ansikte drog sig tillbaka i ett teleskopiskt fjärran, och
som om de sammanfogade bjälkarna i hyddans väggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
