- Project Runeberg -  Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke /
56

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad man måste minnas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ansigte, men dess styrka var av det slutna och
inåtvända slaget. Dess veck voro så djupa, att de
liknade ärr, och de stränga dragen mildrades icke genom
minsta skymt av känslighet eller humor. De gråa
ögonen lyste med kall glans under framskjutande
buskögonbryn. Kindknotorna voro höga, utstående och
undergrävda av djupa håligheter. Hakan och
underkäken utvisade en fasthet i föresatser, vilken den smala
pannan bekräftade som genomgående och — om så
skulle behövas — skoningslös. Allting var skarpt —
näsan, läpparna, rösten, linjerna omkring munnen.
Detta ansikte tillhörde tydligen en människa, som var
van att sluta sig mycket inom sig själv och icke
brukade ta råd av andra — en som ofta om nätterna
kämpade med änglar och om morgnarna mötte den
nya dagen med hårdt slutna läppar för att ingen skulle
få veta någonting därom. Han var en svåråtkomlig,
men djupt anlagd människa, och Fortune La Pearle
med sin öppna och grunda natur kunde icke alls
komma på det klara med honom. Om Uri hade sjungit
när han var glad och suckat när han var bedrövad,
kunde han ha förstått det. Men som det nu var,
föreföllo honom de strängt slutna dragen outgrundliga;
han kunde icke bedöma vad slags själ som gömde
sig bakom dem.

»Kom nu och hjälp till, mister—vad ni nu
heter», kommenderade Uri sedan kaffet var drucket.
»Vi måste vara berdda på obehagliga besök.»

Fortune La Pearle sade sitt namn och hjälpte
händigt till med arbetet. De uppförde en koj invid ena
sidoväggen längst bort i stugan. Den var helt
primitiv, dess botten bestod av drivved, täckt med mossa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fadersgud/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free