- Project Runeberg -  Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke /
60

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad man måste minnas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


vintervägen över isen. Men icke så alldeles rakt söderut,
ty vid St. Michaels togo de av åt öster, gingo över
vattendelaren och kommo till Yukon vid Anvik många
hundra mil från dess mynning. Sedan bar det av
vidare åt nordost, förbi Koyokuk, Tanana och Minook,
varefter de gjorde den stora kurvan vid Fort Yukon,
gingo över polcirkeln ett par särskilda gånger och
styrde kurs söderut över flacklandet. Det var en
tröttsam färd, och Fortune skulle ha undrat, varför
Uri följde honom, om denne icke hade talat om, att
han ägde inmutningar och hade arbetare vid Eagle.
Och Eagle låg alldeles invid gränsen; endast ett par
mil därifrån vajade Englands flagga över barackerna
vid Fort Cudahy. Därefter kom Dawson, Pelly, Five
Fingers, Windy Arm, Caribou Crossing, Linderman,
Chilcoot och Dyea.

På morgonen sedan de hade passerat Eagle stego
de tidigt upp. Detta var deras sista gemensamma
lägerplats, och nu skulle de skiljas. Fortune kände
sig lätt om hjärtat. Det låg en aning om vår över
landet, och dagarna tilltogo i längd. Vägen ledde in
på Canadas område. Friheten var nära, solen kom
tillbaka, och med varje dag nalkades han den vida
världen utanför. Världen var stor, och ännu en gång
skulle han kunna måla sin framtid i gyllenrödt. Han
visslade under frukosten, och han gnolade på en frivol
visa, medan Uri selade på hundarna och packade in.
Men när allt var färdigt och det kliade i Fortunes
fötter att få ge sig av, lade Uri nytt bränsle på elden
och satte sig.

»Har ni någonsin hört talas om ’Hästarnas
dödsväg’?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fadersgud/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free