- Project Runeberg -  Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke /
75

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siwashkvinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


torskar — alldeles för skarpa i eggen, förstår du.
Eftersom jag var nykomling, började de göra narr av
mig utan att veta, att jag begrep vartenda ord de
sade.

Jag låtsade om ingenting och började dansa med
Tilly, och ju längre vi dansade, desto varmare blev
vi om hjärtat. ’Han ser sig visst om efter en flicka’,
sa’ den ena av missionsflickorna, och den andra
knyckte på huvudet och svarade: ’Det sitter nog åt
att han får någon, när flickorna se sig om efter
gossar.’ Alla de unga karlarna och kvinnorna, som
stodo omkring, började nu att flina och fnittra och
upprepa vad som sagts. ’Det är en vacker gosse’,
sa’ den första. Jag vill inte neka för att jag var len
i hyn och såg pojkaktig ut, men jag hade varit en
karl som andra i mången god dag, så att det retade
mig. ’Dansar med hövdingens flicka’, fnittrade den
andra, ’jag tänker att han, George, ger honom ett slag
med flata åran och skickar honom dit han hör.’
Hövdingen hade förut sett dyster ut hela tiden, men nu
skrattade han och slog sig på knäna. Han var en
rå krabat och kunde nog ha begagnat åran.

’Vad är det där för flickor?’ frågade jag Tilly, medan
vi svängde om i dansen. Och så snart hon hade sagt
deras namn, kom jag ihåg allt vad jag hade hört om
dem av Lycko-Jack. Hela deras krönika i minsta
detalj — många saker, som inte ens deras egna
anförvanter kände till. Men jag höll mig tyst och
fortfor att slå mig ut för Tilly, medan de bägge flickorna
allt emellanåt slängde ut skarpa ord och alla de andra
skrattade. ’Vänta litet, Tommy’, sade jag till mig själv,
’vänta litet.’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fadersgud/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free