- Project Runeberg -  Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke /
135

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnokärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

och nu förstod jag varför det var slut med hennes
krafter. Dag efter dag hade vi delat ärligt ända tills
allt var slut, men dag efter dag hade hon endast för-
tärt hälften av sin andel. Den andra hälften fanns i
den välfyllda påsen .. .

Och hon sade: ’Här slutar vägen för Passuk. Men
din väg, Charley, går vidare, över det väldiga Chil-
coot och ner till Haines Mission och till havet. Och
den sträcker sig ännu mycket längre, belyst av många
solvarv, över främmande länder och okända vatten —
och den är full av år och mycken heder och stor ära.
Den för dig till många kvinnors tält, goda kvinnors —
men aldrig skall du mötas av större kärlek än Passuks.’
Och jag visste, att hon talade sant. Men ett van-
vett kom över mig, och jag kastade den välfyllda påsen
ifrån mig och svor, att även min väg hade nått sitt
slut, tills hennes trötta ögon fylldes av tårar och hon
sade: ’Bland män har Sitka Charley gått sin väg fram
med heder, och hans ord ha varit ärliga och sanna.
Glömmer han nu denna heder och talar fåfängliga ord
vid Caribou Crossing? Kommer han inte längre ihåg
männen vid Forty Mile, som gåvo honom det bästa
av sin föda, de utvaldaste av sina hundar? Alltid har
Passuk varit stolt över sin make. Må han stiga upp,
dra på sig sina snöskor och gå, så att hon måtte få
behålla sin stolthet.’

Och då hon hade kallnat i mina armar, steg jag upp
och sökte rätt på den välfyllda påsen, och jag drog på
mig mina snöskor och stapplade därifrån. Ty det
hade kommit en svaghet i mina knän och det gick om-
kring i mitt huvud och det brusade i mina öron, och
det flammade som eld för mina ögon. Jag genom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fadersgud/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free