Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid regnbågens fot - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Yukon, och man gick ut på isen för att möta honom.
Nej, han hade inga tidningar med sig; han visste inte
om Durrant var hängd ännu, och inte heller vem som
hade vunnit första priset på Tacksägelsedagen. Inte
hade han hört om Spanien och Förenta staterna hade
flugit varandra i luven, och han hade aldrig hört talas
om Dreyfus. Men 0’Brien? Hade de inte hört det?
0’Brien — ja, han hade drunknat vid Wliite Horse.
Sitka Charley var den ende av sällskapet, som hade
blivit räddad. Joe Ladue? Bägge benen förfrusna,
amputerade vid Five Fingers. Och Jack Dalton?
Gått i kvav med »Sea Lion» och med hela sin besätt-
ning. Och Bettles? Lidit skeppsbrott med »Car-
thagina» i Seymour-sundet — bara tjugu kvarlevande
av trehundra. Och Swiftwater Bill! Den murkna
isen på Lake Le Barge hade brustit under honom och
sex kvinnliga medlemmar av en teatertrupp, som han
skulle eskortera. Guvernör Walsh? Gått förlorad
med alla sina ledsagare och åtta slädar på Thirty
Mile. Devereaux? Vem var Devereaux? A, kuriren!
Jo, han hade blivit skjuten av indianer på Lake
Marsh.
Så lät det hela raden utefter. Och underrättel-
serna spredos. Man efter man knuffade sig fram för
att fråga efter vänner och kamrater och knuffades
undan igen, för häpna att ens kunna svära. Då Mon-
tana-Kid nådde stranden, var han omgiven av flera
hundra pälsklädda guldgrävare. Då han passerade
barackerna, var han medelpunkten i en procession.
Vid operahuset var han omringad av en upphetsad
folkmassa, där varenda en kämpade om tillfälle att
få fråga efter någon frånvarande kamrat. Frän alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
