Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finns mer än två platser i min kalesch, och jag vet icke,
hur jag skall göra.»
»Han kan åka i min tarantass», svarade Arkadi
halfhögt; »jag ber dig, att du icke oroar dig för hans skull,
han är en präktig gosse, som ej alls är till besvär, det
skall du få se.»
Kirsanovs kusk körde fram kaleschen.
»Nå, skynda dig, långskägg!» sade Bazarov till
skjutskarlen.
»Hörde du, Mituka», utbrast genast en annan
skjutskarl, som befann sig på några stegs afstånd med
händerna instuckna i bakfickorna på sin fårskinnspäls,
»husbonden kallade dig långskägg; det är bra det.»
Mituka svarade icke utan gjorde endast en knyck
med hufvudet, så att hans mössa skakades, hvarefter han
befriade sin löddrige dragare från seldonen.
»Fort! Fort, gossar! Hjälp oss en smula!» utropade
Kirsanov; »jag skall ge vackra drickspenningar.»
Efter några minuter voro hästarna förspända;
Nikolas Petrovitsch och hans son stego i kaleschen, Peter
klättrade upp på kuskbocken; Bazarov hoppade upp i
sin tarantass och lutade hufvudet mot en läderdyna;
och nu aflägsnade sig de båda åkdonen hastigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
