- Project Runeberg -  Fäder och söner /
31

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barns, och hennes händer små och fina. Hennes dräkt
utgjordes af en kattunsklänning och en blå, alldeles ny
schalett, kastad öfver hennes runda axlar; hon höll i
handen en stor kopp med choklad; då hon satte den
framför Paul, tycktes hon vara mycket förlägen, och hennes
täcka ansiktes fina och genomskinliga hy färgades af en
liflig rodnad. Hon sänkte ögonen och stannade utmed
bordet, på hvilket hon stödde sig med fingerspetsarna.
Det såg ut, som om hon förebrådde sig, att hon kommit,
och dock på samma gång visste, att hon icke kommit
utan att äga rätt därtill.

Paul rynkade ögonbrynen med allvarsam uppsyn,
och Kirsanov var mycket förvirrad.

»God dag, Fenitschka!» mumlade han slutligen
mellan tänderna.

»God dag!» svarade hon med låg och mild röst; och
hon drog sig långsamt tillbaka efter att hafva kastat en
förstulen blick på Arkadi, som vänligt smålog mot henne...
Hon vaggade något på höfterna, då hon gick; men detta
klädde henne.

När hon aflägsnat sig, härskade under några
ögonblick en djup tystnad på terrassen. Paul drack sin
choklad; han höjde långsamt hufvudet och yttrade halfhögt:

»Se, där är herr nihilisten, som tyckes komma på
besök hos oss.» Bazarov kom verkligen gående i
trädgården; han tog vägen tvärs öfver rabatterna. Hans
paletå och hans linnebyxor voro nedsmutsade; en
kärrväxt slingrade sig omkring hans slitna, kullriga hatt.
Han bar i högra handen en liten säck; någonting rörde
sig däri. Han närmade sig med långa steg terrassen,
gjorde en lätt bugning och sade:

»God dag, mina herrar! I fån förlåta mig, att jag
infinner mig något för sent vid tebordet. Jag kommer
snart tillbaka; jag måste befria mig från dessa fångar.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free