- Project Runeberg -  Fäder och söner /
38

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inga barn. Furstinnan begaf sig emellanåt ut på långa
resor, återkom därpå plötsligen till Ryssland och
uppförde sig alltid på ett mycket besynnerligt sätt. Man
sade, att hon var behagsjuk och flyktig; hon kastade sig
lidelsefullt i alla nöjen i världen, dansade, till dess hon
föll i vanmakt, skämtade och skrattade med de unga
män, som hon före middagen mottog i sin salongs
halfmörker[1] och tillbragte nätterna med att bedja och gråta
utan att kunna finna ett ögonblicks hvila. Ofta dröjde
hon kvar ända till morgonen i sitt rum; hon sträckte då
ut händerna med förtviflan, eller ock satt hon, blek och
förstelnad, nedböjd öfver en psaltares blad. Dagen
inbröt, och hon förvandlade sig på nytt till elegant dam,
gjorde visiter, skrattade, pladdrade och störtade sig midt
in i allt, som kunde bereda henne någon om ock den
minsta förströelse. Hon var beundransvärdt väl växt;
hennes hår, af samma färg som guld och lika tungt som
guld, bildade en fläta, som föll nedom knäna; man
omtalade henne dock icke som en skönhet, hon hade i sitt
ansikte ingenting vackert utom ögonen. Möjligtvis är
till och med detta för mycket sagdt, ty hennes ögon
voro tämligen små och grå; men deras lifliga och djupa
blick, som var sorglös ända till djärfhet och drömmande
ända till tröstlöshet, var lika gåtfull som förtjusande.
Något ovanligt afspeglade sig däri, till och med då de
mest betydelselösa ord gingo Öfver hennes läppar.
Hennes toaletter voro alltid mycket bjärt afstickande.

Paul träffade henne på en bal, dansade med henne
en mazurka, under hvilken hon ej yttrade ett enda
förnuftigt ord, och han blef lidelsefullt förälskad i henne.
Van vid hastiga framgångar, uppnådde han denna gång
liksom alltid tämligen snabbt sitt mål; men lättheten,


[1] Förf. har här naturligtvis tänkt på midvintern, då skymningen
på Petersburgs breddgrad inträder ungefär klockan 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 10 19:26:01 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderson/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free