Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godt, vi få se staden. Alltsammans kommer att upptaga
högst fem eller sex dagar.»
»Och du gör mig sällskap tillbaka hit?»
»Nej; jag måste resa på besök till min far. Du
vet, att han bor ej fullt trettio verst från X.... Jag
har icke på länge sett hvarken honom eller min mor,
och jag måste bereda dem detta nöje. De äro
rättskaffens människor, och min far är till på köpet en
lustig tok. För öfrigt ha de ingen annan än mig; jag
är enda sonen.»
»Stannar du länge där?»
»Jag tror ej det. Jag antar, att jag får tråkigt.»
»Men du kommer och hälsar på oss på återvägen?»
»Det beror på; jag har ej bestämt mig ännu. Nå
väl, skola vi komma öfverens därom? Vi resa ju?»
»Får gå!» svarade Arkadi bekymmerslöst.
Han var i själfva verket mycket belåten med det
förslag, som hans vän nyss framställt; men han ansåg
nödigt att icke låta honom se det: han uppförde sig
således härutinnan som en äkta nihilist.
Dagen därpå reste han med Bazarov till X....
Ungdomen på Marino sörjde vid deras affärd; Duniascha
fällde till och med några tårar... Men Paul och hans
bror, de gamle, såsom Bazarov uttryckte sig, andades
lättare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
