- Project Runeberg -  Fäder och söner /
84

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och klädd i en öfverrock med långa ärmar, i
öfverensstämmelse med slavofilernas bruk, hoppade ur och sprang
under utropet: »Ievgeni Vassilitsch!» fram till Bazarov.

»Ah, det är ni, herr Sitnikov!» sade Bazarov och
fortsatte sin promenad. »Hur har ni kommit hit?»

»Tänk er, att det är af en ren slump», svarade han
och vände sig mot sin droska samt gjorde fem eller sex
gånger tecken med handen under utropet: »Följ efter
oss! Följ efter oss!» — »Min far», fortsatte han och
klef öfver rännstenen, »har en affär här och har bedt
mig... Jag fick i dag veta, att I kommit hit, och jag
har just nu varit hos er...» (De två vännerna funno
mycket riktigt, då de kommo tillbaka till värdshuset, ett
kort med invikna hörn och Sitnikovs namn på ena
sidan på franska och på den andra med slaviska
bokstäfver). »Jag får väl hoppas, att I ej varit hos
guvernören?»

»Hoppas ej det; vi komma just nu från hans bostad.»

»Åh, i så fall ämnar äfven jag gå dit... Ievgeni
Vassilitsch, var god presentera mig för er... för denne
herre.»

»Sitnikov, Kirsanov», brummade Bazarov utan att
stanna.

»Jag är förtjust», började Sitnikov med ett intagande
leende, under det han gick på sned framåt och i största
hast drog af sina handskar, som utvisade en
öfverdrifven elegans. »Jag har mycket hört talas om... Jag
är sedan mycket lång tid tillbaka bekant med Ievgeni
Vassilitsch och kan till och med kalla mig hans lärjunge.
Jag har honom att tacka för min omvändelse...»

Arkadi kastade en blick på Bazarovs omvände
lärjunge. Hans ansikte, som var litet och hade slät hy,
samt hans regelbundna drag uttryckte en orolig och slö
uppmärksamhet; hans ögon, som tycktes själlösa, voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free