Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guvernören kom fram till fru Odintsov och
tillkännagaf, att supén var serverad, samt bjöd henne armen
med sitt vanliga beställsamma utseende. Då hon gick
bort, vände hon sig om och gjorde med hufvudet en
omärklig nick åt Arkadi, på samma gång som hon
förstulet smålog. Arkadi bugade sig djupt, och under det
han följde henne med ögonen (hur fint bildad syntes
icke hennes växt, inhöljd i den svarta sidenklänningens
glänsande veck!) sade han till sig själf: »Hon har
säkerligen redan alldeles glömt, att jag finnes till.» Och han
kände nästan genast ett slags undergifvenhet under sitt
öde, hvilken han ansåg som en storsinthet, förenad med
god smak.
»Nå väl?» frågade Bazarov sin vän, så snart denne
kommit tillbaka till sin vrå, »du har varit lycklig? Man
sade mig just nyss, att denna dam är... hm, hm? Men
för öfrigt skulle det ju kunna hända, att denne herre,
som ville öfvertyga mig därom, är ett dumhufvud. Men
hvad tror du därom? Är hon verkligen... hm, hm?»
»Jag kan icke riktigt förstå meningen med denna
interjektion», svarade Arkadi.
»Nå, så oskyldig!»
»Om du menar något dylikt, så kan jag icke förstå
din tankegång. Fru Odintsov är mycket älskvärd, jag
medger det, men hennes uppförande är så kallt och
strängt allvarligt, att...»
»I det lugnaste vattnet[1]... du förstår!» återtog
Bazarov. Du säger, att hon är kall, och det just hennes
förtjänst. Tycker du icke om glace?»
»Allt det där är mycket möjligt», svarade Arkadi,
»jag upphäfver mig icke till domare däröfver. Men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
