- Project Runeberg -  Fäder och söner /
109

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hennes ansiktes renhet och friskhet gåfvo henne utseende
af en ung flicka.

»Jag tackar er, för det I hållit ord», sade hon; »jag
hoppas, att er afresa ej kommer att bli så snart; I
skolen få se, att man icke trifs illa här. Jag skall
presentera er för min syster; hon spelar piano mycket
bra. Det kommer icke att falla er i smaken, herr
Bazarov; men ni, herr Kirsanov, tycker om musik, tror
jag. Utom min syster ha vi äfven en gammal tant,
och en af våra grannar kommer stundom hit för att
spela ett parti kort; vi äro, såsom ni ser; ej många.
Och nu, om det behagar er, låt oss slå oss ned.»

Detta lilla speech framsades med fulländad ledighet;
fru Odintsov tycktes ha lärt det utantill. Hon inledde
genast samtalet med Arkadi. Det befanns, att hennes
mor varit mycket nära bekant med Arkadis mor och att
den sistnämnda, då ännu en ung flicka, i förtroende
omtalat för henne den kärlek, hon hyste för Nikolas
Petrovitsch. Arkadi talade med hänförelse om sin mor;
medan han sålunda hade ordet, bläddrade Bazarov i ett
album.

»Så hemmastadd jag gjort mig!» sade han till sig
själf.

En vacker vindthund med ljusblått halsband kom
springande in i rummet, så att golfvet knarrade under
hans tassar; kort därefter inträdde en ung flicka af
omkring aderton års ålder, med brun hy, små mörka ögon
och svart hår; hennes icke just regelbundna ansikte hade
dock vackra drag. Hon höll i sin hand en korg full
med blommor.

»Se här är min Katia!» sade fru Odintsov, i det hon
genom en rörelse med hufvudet häntydde på sin syster.

Den unga flickan satte sig obesväradt bredvid henne
och började ordna blommorna. Vindthunden, som hette

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free