- Project Runeberg -  Fäder och söner /
130

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»det är sannolikt; möjligtvis är hvarje individ i själfva
verket en gåta. Låt oss tala om er; till exempel: ni
skyr allt umgänge, det besvärar er; och vi ha sett, att
ni bjuder två studenter till er. Hvarför, skön och bildad
som ni är, bor ni på landet?»

»Hvad? Hur var det, ni sade?» återtog fru Odintsov
lifligt; »jag är... skön...»

Bazarov rynkade ögonbrynen.

»Det betyder ju föga», fortsatte han förläget; »min
mening var, att jag icke riktigt förstod, hvarför ni slagit
ned era bopålar på landet.»

»Ni förstår det icke?... emellertid söker ni på
något sätt förklara det för er?»

»Ja, jag antar, att ni stannar kvar på samma ställe,
därför att ni är bortskämd, därför att ni tycker om
bekvämlighet och är mycket likgiltig för allt annat.»

Fru Odintsov smålog ånyo.

»Ni vill afgjordt icke medgifva, att jag skulle kunna
vara i stånd att gifva vika för min inbillningskraft?»

»Af nyfikenhet möjligen», svarade Bazarov och såg
på henne under lugg, »men icke eljest.»

»Ah, i sanning, nu inser jag, hvarför vi förstå
hvarandra så väl; ni liknar mig fullkomligt i detta
afseende.»

»Vi förstå hvarandra...?» upprepade Bazarov doft.

»Nej, det var sant: jag hade glömt, att ni vill
resa härifrån.»

Bazarov steg upp från sin plats. Lampan brann
svagt midt i det parfymerade, skumma rummet,
fönstergardinen svängde emellanåt fram och tillbaka och lät
nattens vällustiga svalka och dess hemlighetsfulla ljud
intränga. Fru Odintsov satt alldeles stilla; men en
omärklig själsrörelse bemäktigade sig henne småningom...
och intog äfven Bazarov. Han förstod plötsligen, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free