- Project Runeberg -  Fäder och söner /
189

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snart, att de handlat obetänksamt, då de följt denna
nyck. Man väntade dem alls icke; det var lätt att se.
Man bad dem stiga in i salongen; de dröjde där
tämligen länge och sågo missbelåtna ut. Slutligen inträdde
fru Odintsov; hon kom emot dem med sin vanliga
älskvärdhet men tycktes vara öfverraskad af att de så snart
kommo tillbaka; hon var — att döma af det afmätta i
hennes tal så väl som i alla hennes rörelser — icke
synnerligen förtjust öfver att återse dem. De voro
angelägna att låta henne förstå, att de kommit dit endast på
förbiresan och att de om ett par, tre timmar tänkte fara
till staden. Hon lät endast höra ett svagt utrop, bad
Arkadi hälsa sin far från henne och skickade bud till
sin tant för att underrätta henne om besöket. Furstinnan
infann sig i ett tillstånd af fullständig dåsighet, under
det hennes åldriga, gulbleka och aftärda ansikte äfven
nu hade samma uttryck af elakhet som vanligt. Katia
var opasslig och lämnade icke sitt rum. Arkadi förstod
i detta ögonblick, att han hyste lika liflig önskan att få
se Katia som värdinnan i huset. Fyra timmar förflöto
under samtal i likgiltiga ämnen; fru Odintsov talade och
åhörde dem utan att visa ett småleende. Först då de
voro färdiga att resa, tycktes hennes forna vänlighet
återkomna.

»Jag har säkert förefallit er mycket tvär», sade hon,
»men fästen er icke därvid; jag hoppas att inom kort
få ett besök af er båda två, kom ihåg det!»

Bazarov och Arkadi svarade endast med en bugning;
de stego upp i åkdonet och foro raka vägen till Marino,
dit de hunno fram följande dags afton, utan att något
hinder inträffat. Under hela färden nämnde ingen af
dem fru Odintsovs namn; Bazarov iakttog nästan
fullständig tystnad och riktade sin blick oafbrutet ut i
fjärran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free