Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innebära ett lyckligt förebud; återseendet beredde honom så
stor glädje, som om hon varit en af hans närmaste
anförvanter. Allt gick ju förträffligt. Ingen hofmästare
med högtidliga åtbörder, ingen lång väntan i salongen!
Han varseblef fru Odintsov vid andra ändan af en gång;
hon stod med ryggen mot honom och vände sig lugnt
om, då hon hörde deras steg. Arkadi var nära däran
att åter förlora fattningen, men vid de första ord, hon
uttalade, återvann han fullständigt sitt mod.
»God dag, flykting», sade hon med sin lugna och
intagande röst och gick fram till honom, under det hon
smålog och blinkade med ögonen för blåstens och solens
skull. »Hvar har du fått fatt på honom, Katia?»
»Jag för med mig till er», började Arkadi, »något,
som ni väl knappast kunnat vänta er...»
»Ni har fört er själf hit; det är ju hufvudsaken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
