- Project Runeberg -  Fäder och söner /
218

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjugufemrubelssedel stacks i hans hand, tillade han: »Ja,
sådana fall inträffa verkligen ofta!» Ingen i hela huset
gick till hvila eller fick en blund i sina ögon under
följande natt. Kirsanov gick hvarje ögonblick på
tåspetsarna in i sin brors rum och gick lika tyst ut igen. Den
sjuke inslumrade emellanåt, uppgaf korta suckar och
sade till sin bror: »Gå och lägg dig!» samt begärde
något att dricka. Kirsanov bad en gång Fenitschka räcka
honom ett glas limonad; Paul såg oafvändt på henne
och drack ur limonaden till sista droppen. Febern
tilltog fram mot morgonen, och den sårade började yra
något. Han uttalade till en början osammanhängande ord,
därefter slog han plötsligen upp ögonen, och då han såg
sin bror, som stod nedböjd öfver honom bredvid sängen
och betraktade honom med orolig min, sade han:

»Icke sant, Nikolas, att Fenitschka har något, som
påminner om Nelly?»

»Hvilken Nelly menar du, Paul?»

»Hur kan du göra en sådan fråga? Furstinnan R....!
Isynnerhet i öfre delen af ansiktet. C’est de la même
famille...
»

Kirsanov svarade icke och var förvånad öfver den
seghet, med hvilken människohjärtats känslor bibehålla
sig. »Man ser, då dessa känslor åter tränga sig upp till
ytan, huru djupa de äro», sade han till sig själf.

»Ack, hur älskar jag icke henne... denna så
obetydliga varelse!» utbrast Paul med klagande ton och lade
armarna under hufvudet. »Jag skall aldrig tåla, att
någon oblygt understår sig att vidröra henne...»
mumlade han några ögonblick därefter.

Kirsanov endast drog en suck; han kunde föga ana,
hvem dessa ord åsyftade.

Morgonen därpå, ungefär klockan åtta, kom Bazarov

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free