Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samtalet mellan fru Odintsov och Bazarov räckte ej
länge. Anna Sergeievna blef allt allvarsammare; hon
svarade tankspridt och bad honom slutligen stiga in i
salongen. De träffade där furstinnan och Katia.
»Men hvar är Arkadi Nikolaievitsch?» frågade fru
Odintsov. Då hon fick veta, att han icke synts till på
en hel timme, skickade hon ut bud för att söka upp
honom.
Sedan man sprungit åt alla håll, fann man honom
slutligen på en bänk längst borta i trädgården; han
stödde hakan mot händerna och var försjunken i
betraktelser. De tankar, som sålunda sysselsatte honom, voro
djupsinniga och allvarliga men visst icke sorgliga. Han
visste, att fru Odintsov hade ett möte mellan fyra ögon
med Bazarov, men han kände icke den ringaste
svartsjuka; han såg fast mer glad ut och tycktes hafva
beslutit sig för något, som på samma gång gladde och
förvånade honom.
Fru Odintsovs man hade icke tyckt om
nymodigheter men var alltid villig att tillägna sig »en luttrad
smaks visa ingifvelser», och trogen denna benägenhet,
hade han i trädgården, mellan drifhuset och dammen,
låtit uppföra ett slags grekisk pelargång af tegelsten.
Den vägg, som utgjorde bakgrunden i denna byggnad,
innehöll sex nischer, afsedda för statyer, hvilka herr
Odintsov ämnade införskrifva från utlandet. Dessa
statyer skulle föreställa: Ensamheten, Tystnaden,
Eftertanken, Svårmodet, Blygsamheten och Finkänsligheten. En
af dem, Tystnadens gudinna, som var återgifven med
fingret hvilade på läpparna, hade anländt och uppställts på
sin plats; men samma dag den invigdes, slogo några pojkar
sönder näsan på den; och ehuru en yrkesmålare i
grannskapet erbjöd sig att göra en ny, »dubbelt så vacker»
näsa, lät herr Odintsov flytta bort bildstoden; den fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
