Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älskogs tid är inne och hjärtat kärleken förnimmer...
Det är, hvad du kallar framsteg!»
Bazarov gick stundom till byn och företog sig att
som vanligt prata i skämtsam ton med den förste bonde,
han mötte.
»Hör nu», sade han till bonden, »utveckla din åsikt
för mig: man påstår, att I utgören Rysslands styrka och
framtid, att med er ett nytt tidehvarf i vår historia
skall taga sin början, att vi af er skola erhålla vårt
verkliga språk och goda lagar.»
Bonden teg eller ock framsade han några ord,
ungefär så här:
»Jo, vi skulle nog kunna göra det, eftersom på det
hela taget... till exempel efter de föreskrifter, som vi
fått...»
»Förklara för mig, hvad er mir är för något?»
frågade Bazarov. »Är det den, som hvilar på tre fiskar?»[1]
»Det är jorden, som hvilar på tre fiskar», invände
bonden i en ton af öfvertygelse och med en sjungande
röst, som hade något patriarkaliskt och naivt i sig; »och
en hvar vet, att herremannens vilja är allsmäktig i
förhållande till vår mir; ty vi anse er såsom våra fäder.
Ju strängare herremannen är, dess bättre blir bonden.»
Då Bazarov en dag hört dylikt prat, gjorde han en
föraktfull axelryckning och vände sig bort från bonden,
som lugnt återvände in i sin stuga.
»Hvad var det, han talade om?» tillfrågades nu
denne bonde af en annan, en medelålders man med
butter min; den sistnämnde hade från sin dörrtröskel
sett honom samtala med Bazarov; »var det om de
obetalda räntorna?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
