Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis icke anförtrott något, började envisas att få
veta, hvarför han såg så orolig ut och icke slöt ögonen
under hela natten. Han stod på sig i två dagar, ehuru
sonens utseende, som han hela tiden förstulet betraktade,
visst icke lugnade honom; men på tredje dagen kunde
han ej längre behärska sig. De sutto till bords, och
Bazarov, som slog ned ögonen, åt ingenting.
»Hvarför äter du icke, Ievgeni?» frågade fadern
honom och tog på sig en likgiltig min. »Jag tycker
likvisst, att maten är väl lagad.»
»Jag äter icke, ty jag har icke lust att äta.»
»Har du ingen matlust? Och hufvudet», tillade
han, »värker det?»
»Ja. Hvarför skulle det icke värka?»
Arina Vlassievna blef uppmärksam.
»Du får icke bli ond, Ievgeni», fortsatte Vassili
Ivanovitsch, »men låt mig känna dig på pulsen.»
Bazarov steg upp.
»Jag kan utan att känna mig på pulsen säga dig,
att min kropp är brännande het.»
»Och du har äfven haft frossbrytningar?»
»Ja. Jag vill gå in och lägga mig en stund; skicka
in till mig te på lindblommor. Jag måtte ha förkylt
mig.»
»Det var icke underligt, att jag hörde dig hosta i
natt», återtog Arina Vlassievna.
»Jag har förkylt mig», upprepade Bazarov och
gick ut.
Arina Vlassievna började laga till teet, och Vassili
Ivanovitsch gick in i rummet näst intill, där han ref sig
i håret utan att gifva ett ljud ifrån sig.
Bazarov låg till sängs hela eftermiddagen och
tillbragte natten i ett tillstånd af tung och mattande dvala.
Då han omkring klockan ett på natten med möda slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
