- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
92

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florinnas Rum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

Vi lyssnade till visorna, - dem dock "
Vi skyndsamt nog begynte eftertralla.

LILA.

Och Rosa kunde alltid tonen först;

Men den, som sjöng dem bäst, blef alltid Du!

FLORINNA.

Det ljufvaste af allt du får ej glömma:

Hur bakom oss på kullen, déi4 en palm

Stod, ensamt träd, bland hvita liljors mängd,

Min vana Moder ofta satt, förklarad

Af jords och himmels mildaste belysning,

Och myste åt vår rö. Ej sällan då,

Af sina perlhöns följd, dem nyss hon matat

Med korn af gullgul mais, hon till oss kom;

Och tog oss vexelvis i famn, och gaf

Jemväl åt dig och Eosa dotters namn.

LILA.

Den Oförgätliga! Guds egen Moder
Jag alltid föreställt mig henne lik.

FLORINNA.

Minns du, hur knappt hon, kunde trösta oss

Engång, när vi begrafning lekt, och burit
Cyprinos yngre bror i procession
Till en fördjupning mellan stenar, der
Med blad och mossa se’n han öfvertäcktes?
Hur vi, när nu han der osynlig låg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelbla/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free