Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florinnas Rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Och rök, och brak, var äfven här; med knall,
Som skulle jorden brista, for en sträcka
Af muren öfverända - och i remnan
Omsvepte röken en blott hörbar kamp.
Jag knäföll vid en gammal jernek, bad
Ej mer om lif, men snar och salig död.
Då jagade ett vindkast röken bort
Från hvad framför mig var; dess moln, som väggar,
Tilläto sol och azur genomglimma:
Och gent emot mig, på en mur-terrass,
Bland lik, en furstlig kampa-yngling stod,
I christen härdrägt, - smärt, men hög; hans hand,
Med blodigt svärd mot solen svängdt, hans blick,
Hans röst, hans steg utdelade befäl.
Han blef mig varse; lik en Michael,
Han flög utför terrassen, till mitt skydd -
Och vet du, hvem han var?
LILA.
Vads, att jag gissar!
FLORINNA.
Ja, hertigen af Antiochia,
Nu Syriens Kung, - just han, som nu är här;
Då sextonårig blott! Med vänlig stämma
Han sporde, hvem jag var; och genast slöt
En vakt omkring mig, med sig sjelf i spetsen,
Och förde så mig obeskadad, trygg,
Igenom all förstörelse, till Joppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>