- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
206

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje äfventyret - 10. Sc. - 11. Sc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

206

10. S C. Lyrisk dialog mellan korpar, ufvar, ugglor, harskrikor (?)
och flera dylika nattfåglar, som göra sina betraktelser öfver Amundi resa.
Derunder bör nämnas något om Sysis’ trollslott så, att läsarns fantasi ser
det liksom skimra fram ur den nattliga bakgrunden.

11. Se. Sal af Sysis’ slott; förunderligt decorerad. Amundus träder,
ensam, förvånad in. Hans tal inrättas så, att han åskådligt, men kort,
skildrar den nattliga färden samt utseendet af Sysis’ borg. Hans
nyfikenhet att få se Florinnas fostermor; Forella hade nemligen på hans
tillfrågan under vägen sagt honom, att en vis qvinna, som uppfostrat henne,
bebodde denna borg. Hon hade ock föreslagit honom att. hvila der, och
att der hålla bröllopp med hvarandra. Han nämner ock om för hvilka
frestelser han varit utsatt, genom Florinnas tallösa, eldiga smekningar
under den tysta natten och den ensliga färden, men att han vördat sin brud
förmycket, för att vilja begagna sig af hennes svaghet. Hon har nu gått
ensam förut in till sin Fostermor, för att anmäla Amundus och förbereda
henne på de älskandes önskan. Under allt detta är han likväl icke [-riktigt-] {+rik-
tigt+} väl till mods, han vet icke hvarföre; och han har under hela detta
sista äfventyr varit temligen qvald af mörka aningar. Emellertid
begynner en stor sol af bergkristall, som hänger midt i hvalfvet af salen, att
upplysas inifrån och kasta strålar omkring sig; åtskilliga ting af Sysis’
magiska husgeråd gifva dervid ljud ifrån sig, och väggarne, som bestå af
diamant, blifva genomskinliga. Genom en af dessa genomskinliga väggar
ser nu Amundus i ett rysligt med mumier och anatomiska präparater
de-koreradt sidorum, som är Sysis’ kabinett, Sysis och Forella stående midt
på golfvet i samtal med hvarandra. Hans förskräckelse och utrop. Hans
undran, hvart Florinna tagit vägen, och fruktan att desse begge furier
kunna tillfoga henne någon skada. (Han ser genom väggen, huru de göra
hånliga miner, och huru Sysis nickar på hufvudet, stundom liksom
bejakande, stundom liksom nekande.) Han vill störta ut med draget svärd att
af Sysis fordra sin Florinna, då Sysis i detsamma inträder i salen med
Forella vid handen. Hon är klädd i hela ornaten af sin role, en magisk
Nattens prestinna, och stödjer sig med ena handen på sin trollstaf, af tre
lefvande ormar i mångfaldiga bugter omslingrad. Ormarne röra och linda,
liksom smekande, hufvuden och halsar omkring hennes hand. Hon ber
honom stanna qvar och vara välkommen till sitt slott; hon förer nu vid
handen till honom den brud, som han svurit evig trohet m. m. [-Amundus,-] {+Amun-
dus,+} i raseri, befaller henne att strax lemna fram Florinna, med hvilken
han dit, han vet ej genom hvilken händelse, ankommit, och hvilken han
nu tror henne genom nedriga konster undangömma för hans ögon. Sysis
svarar: Jag vet ej af någon Florinna och är icke skuld till att hon
försvunnit; denna förträffliga unga prinsessa, hvars värde du ej känner, är
min fosterdotter Forella, densamma som du nyss sjelf ledsagat hit, och åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:16:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelbla/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free