- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
215

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde äfventyret - 3. Sc. - 4. Sc. - 5. Sc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

215

la sagan) och följer mig i tornet till Florinna; det är billigt att vi göra
henne ett besök. Forella niger och säger sig vara alltid beredd till
mammas tjenst.

3. Se. Aftonskymning. Slotts-trägården. Fågel Blå flyger omkring
bland pinjer och cypresser, samt sjunger: "Hvartut skall jag söka
Min Florinna, Dig?"*), målar huru stjernorna tindra upp på himlen,
med hvilken trånad han letar efter henne, huru han mot slutet af
sist-förledna natt genomsökt hela den sträckan af rum (i slottet), som han
visste vara anslagen åt prinsessorna och hoffruntimren; huru han flugit in
genom de i rad för den varma natten öppnade fönstren, blänkande mot
månans glans, som försilfrade alla bågarne af parkens vattensprång, och
funnit iuilttllJÖr mången en retande skönhet slumrande, men ingen som
kunde täfla i behag med Florinna, och än mindre Florinna sjelf m. m.
Vill dock ej uppgifva hoppet att upptäcka henne o. s. v.

4. Sc. Drottningen och Forella, i deras harm, besöka Florinna för
att plåga henne med en lögn-berättelse om Amundi bröllopp med Forella.
(Denna scen är, som sagdt, hel och hållen till alla sina grunddrag
före-tecknad i den gamla sagan.)

Ö. Sc. Sent på natten. Florinnas klagan i sin ensamhet vid sitt
öppna fönster, hvilket hon sedan lemnar. Hon hör, först på något
afstånd, sedan närmare och närmare, en underbar sång, liksom af en skön
menniskoröst blandad med näktergals-qvitter. Hon tycker sig mellan hvar
stroph igenkänna Amundi röst, som ropar sakta: Florinna! Florinna]
Hennes förvåning. Hon ilar till det öppna fönstret och ser sig med den
mest spända uppmärksamhet rundtomkring. Hon tror att alltsammans
blott var en behaglig illusion, förorsakad af hennes genom sorg och
nattvak yrande fantasi. I detsamma hör hon åter sången ganska nära, och
får se en blå underbar fågel sitta i månskenet på en cypress midtemot
henne utanför fönstret. Hon märker omsider, att det är från denna
okända fågel, som ljuden komma, men hon törs ej tro sina sinnen. I
detsamma hör hon åter sitt namn tydligen utropas med Amundi stämma. Hon
förskräcks, men hennes förskräckelse är glad; ty hon menar att Amundus
är död, att det är hans ande som ropar henne och att denna vackra
fågel är ett järtecken, som betyder att hon snart skall följa efter. Hon
frågar halfhögt med darrande röst, hvem det är, som ropar henne vid
namn? och om det är Amundi sälla ande, att han måtte visa sig för
henne och taga henne med sig. Hans svar, att det verkligen är hans ande,
men tyvärr icke så som hon menar o. s. v. Hans förtjusning; flyger till
henne i fönstret; hennes hänryckning och förundran. (Grunddragen till
deras samtal finnas för öfrigt i sagan. Kanske bör han först här, eller i

l Eller ock i det yersmått, som sagan anger: "Hvartill skall jag söka min Florinna?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelbla/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free