- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
233

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte äfventyret - 7. Sc. - 8. Sc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upp i hennes bröst och vilja göra sig gällande. – Men hennes far har
ju, oaktadt hvad andra stundom kunnat finna mot honom att invända,
alltid såsom fader, alltid mot henne uppfört sig exemplariskt. Han såg
ju så mild, så rörd och så ärlig ut. Han kan omöjligen vara ett sådant
lömskt villdjur. Hennes samvete fordrar ju, att hon skall framförallt
följa en dotters pligt – och hon hoppas till Gud, att hon med detta steg,
fastän utan de älskandes vetskap, skall kraftigt befordra deras fördel.
Alltså den vid en förfallen vattenkonst, icke långt från Florinnas fönster,
stående cypressen, är fågelns vanliga lägerplats, så ofta han kommer att
afvakta sin älskarinnas framträdande i fönstret? (Denna omständighet
angifves bestämdt i de älskandes samtal.) Går, sedan hon kastat ännu en
blick in till paret, med ett utrop för sig sjelf till dem, att hon går för
att undanrödja den fara, som sväfvar öfver den hulda fågelns hjessa –
och ber de älskande förlåta henne detta menlösa förräderi. (Hon går nu
genast, emedan – – – – – – – – – – – –

7. Sc. Dagning: Florinnas rum. Slutet af de olyckliga älskandes
samtal. Det är nu redan begynnelsen af den strängare hösten; den
sydliga November målas skönt, men sorgligt; naturens förgänglighet ställes i
sammanhang med kärlekens lidande. De skiljas från hvarandra med tunga
aningar – liksom i allmänhet vid detta sista möte deras sinnesstämning
å ömse sidor varit djupare svårmodig än vid något af de föregående. –
De öfverenskomma likväl att nästa natt åter försöka sin lycka, och att
Florinna då, liksom nu, skall vinka honom till sig, såframt hon tycker
sig märka att Rosa då också pålitligen insomnat. Fågel Blå flyger nu
omsider sin kos.

8. Sc. Aftonskymning: Drottningens rum. Drottningen håller råd
med Forella, Dolcibene m. fl. Handtlangare inkallas, vilda karlar af
pöbeln, släppta ur ankarsmedjan och tagna i de sammansvurnas sold: de
tillfrågas af Drottningen, om allt är behörigen disponeradt [1] för
instundande natt? «Ja!» – Drottningen ger dem nu en föreskrift, huru
cypressträdet med alla dessa mordanstalter skall garneras, såsnart
skymningen hinner bli dunklare och säkrare. Karlarne svara, att allt redan är
anordnadt, och med en fintlighet i uppfinning, på hvars afgörande resultat
hon fullkomligt kan förlita sig – samt att qvällen redan är
tillräckligt mörk, för att ingen skall kunna (och dessutom i denna öde aflägsna
nejd, dit inga menniskor komma) upptäcka försåtet; man har ock denna
natt intet månsken att vänta. Drottningen tackar dem för deras nit och
skicklighet, samt räcker dem hvardera en guldbörs, med antydan att
innan nästa morgon skeppa sig in på ett fartyg, som Dolcibene skulle i en
aflägsen skogsbugt hålla i beredskap åt dem, för att afsegla till Asiens



[1] Alla vapen i beredskap?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelbla/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free