- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
281

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde äfventyret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

281

lyssnande till sången med det högsta uttryck af lycksalighet i deras
ansigten, der kärleken tycktes genom musiken och andaktens hänryckning
förklara sig, - omgifna af några äldre och yngre personer, sannolikt
föräldrar, slägtingar och vänner, alla deltagande i deras glädje och
uppmärksamt lyssnande; bredvid detta hus ett lustigt sällskap af ungdom i
en Osteria, som med glasen i handen nickade takten samt mellan hvarje
stroph drucko helgonets*) skål; utanför dörren till detta ställe en gammal
man, som ensam, trött vid verlden, slumrade på sin stol och tycktes
drömma vid eremitens sång om gladare ämnen än dem hans vakande lif
brukade ge honom - alltsammans öfverensstämde att i den skönaste
sinnebild framställa min idée, och i eremiten, sittande bland ett sådant
publicum, såg jag en bild af skalden och hans konst, sådan som jag
önskar mig att uppnå. Så, min älskade vän, hoppas ock jag engång, och
Gud gifve snart, sittande, om ej just på tröskeln af ett kapell/ dock på
tröskeln af en hydda som är invigd åt alla fridens andar, få anstämma
helt andra sånger, i hvilka jag icke, som nu, utgjuter en het och vild
låga af otillfredsställd trånad under skiftande skimrande former som
han-rycka mängden**), utan en mild och jemn, skärad och helgande flamma,
en stilla flägt af hugsvalande lugn från himlens chorer o. s. v., om jag
ock ej då äger en talrikare åhörare-samling än den bästa, nemligen de
oskyldiga, de älskande, de bedjande, de drömmande och de vid njutningen
af Guds gåfvor obekymradt glädtiga. Kommer du då till mig i min
koja, och ser mig om dagen plantera i min lilla trägård, och om aftnarne
berätta bibliska historier och förfädrens äfventyr för mina grannars barn,
som skockas om mina knän och leka med lockarne af mitt snöhvita
skägg, - då skall du få höra mig vara fullkomligt belåten med mitt
öde; och ägde jag ej hopp att uppnå engång detta yttersta mål för mina
önskningar, då skulle jag genast förbanna den tid, då jag fattade cittran
och trollstafven i stället för att gripa till slagan och plogen. - Går. -
Troubadouren, ensam, ser efter honom rörd, och beklagar det öde, som
gör att denne så rikt af Gud och naturen begåfvade man, utan hvila och
vederqvickelse för sig sjelf, måste kom etiskt irrande sväfva genom verlden
o. s. v. Tviflar, att han någonsin kommer till fullkomlig hvila och rö,
med sitt hungrande hjerta och sin omättliga ande, förrän i grafven -
vill genast gå till det omtalta Cäcilias kapell och bedja för honom hos
hans skyddshelgon. - Går, men Stannar hastigt vid det ofvanföre
anmärkta huset, och utropar: Äfven din ljusa bild, o Rosa, gjorde denne
dystre man på ett ögonblick vacklande för min själ! Han visade mig en

*) Och andra dylika skålar; bragte ändtligen vördnadsfullt Eremiten ?in i en skummande bägare, den han

tacksamt motto? m, m,
**) Emedan det oroliga, brokiga. fjnerkar-lika alltid är populärt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelbla/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free