- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
287

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde äfventyret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

287

uppeldande, ömsom beskyddande, utbreder sina vingar öfver de trogna
lärjungarnes företag, intill denna krigiska tidrymds ända och intilldess för
de heliga en ny verld af frid och förklaring uppgår. - Deoläti glädje,
att erhålla denna bekräftelse och utveckling på sina aningar och
föreställningar i detta afseende m. m., och huru skönt hon framställt
grunddragen af den sköna tro, hvilken redan lyckligtvis är utbredd bland en stor
del af menniskoslägtet såsom lefvande och tröstande folksreligion. -
Gendillah svarar, att denna enda sanna åsigt af lifvets högsta hemlighet
alltid funnits i verlden, och lofvar honom i tillkommande samtal
tillfredsställande förklaringar öfver orsakerna, hvarföre den först sedan några
hundra år blifvit klarare och allmännare, samt nu är på bästa väg att
bemäktiga sig hela jorden. - Deolätus prisar sin lycka, det ljus och den
frid, som strömmar i hans inre från hennes närvaro m. m. - Gendillah
säger, att hon redan förr hade låtit honom finna sig, såsom nu, om hon
ej fruktat, att hennes sällskap skulle mera förblända än upplysa honom;
han hade tillika kunnat vänja sig vid att i alla sina handlingar, och
äfven i sina dårskaper, räkna på hennes hjelp och skydd o. s. v. Nu
ansåg hon honom mogen och fast. Hon ber honom nu, om han har lust,
att följa till hennes borg, hvilken icke är långt borta. Hon lofvar att
der skaffa honom fullständigare och angenämare bekantskaper med
ele-menternas och passionernas andar, än han hittills haft tillfälle att göra.
- Deolätus kommer nu ihåg, att han egentligen velat besöka henne för
att utverka hennes mäktiga skydd för hans båda vänner Amundus och
Florinna, och börjar vältaligt att anbringa sin förbön. - Gendillah
afbryter honom, och säger att hon vet i hvad ärende han kommer; att
hennes uppmärksamhet redan länge med nöje ledsagat detta älskande par,
och att hon fullkomligt gillat allt hvad han gjort till deras bästa; och
om hon ej sjelf intresserade sig för dem så lifligt som hon gjorde, så
vore det redan en tillräcklig grund för hennes deltagande verksamhet, att
han älskade dem; ty hvilka fel än Deolätus för öfrigt hade, så visste
hon dock, att han alltid endast omfattat det ädla med sin vänskap. Hon
skulle sjelfmant redan ha befriat Amundus från sin onda systers
öfvermakt, om ej Konung Salomo, hvilken, som bekant, vore af Gud satt till
högste befälhafvare öfver feer, Dews och alla elementariska och astraliska
andar, hade, då han för tvåhundrade år sedan, vid en sig yppande
thron-ledighet i Feernas rike, gaf dess krona åt Gendillah (till oförsonlig harm
för Sysis, hvilken pretenderade samma upphöjelse och allt sedan svurit
henne en evig fiendskap), ålagt henne att beständigt påminna sig, såsom
de förnämsta grundsatser vid utöfningen af sitt välde: det goda verkar
derigenom säkert, att det verkar sakta och mildt - samt att hon
således ej oftare borde använda hårda mått och steg mot sin syster och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:16:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelbla/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free