- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
296

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde äfventyret - 3. Sc. - 4. Sc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

296

sig. Man ser morgonrodnaden uppstiga ur hafvet - och ett skepp
hastigt plöja vågen, med spända hvita segel. (Detta fartyg har omhord
Cyprino, Lila, Rosa, m. fl.) En Salamander, af Gendillahs undersåtare, sitter
vid styret.

3. Sc. Allmän glädje i slottet. Folket löper om hvarann och
berättar, fastän ännu temligen förvirradt, hvad som skett. Allmän
nyfikenhet att få se den ryktbara Florinna. Man erinrar sig den sköna
spinner-skan, som sedan några dagar gjort så mycket uppseende i staden. [-Troubadouren,-] {+Trou-
badouren,+} som varit nere vid hamnen, kommer skyndsamt för att helsa
Konungen från Cyprino, som nu med sitt sällskap stiger i land, och
anmäla hans ankomst. Han låter ej uppehålla sig af betjeningens och det
yrvakna hoffolkets nyfikenhet, utan ilar in i Konungens rum. Snart efter
komma Konungen och Florinna, med Deolätus och Gendillah, för att
oför-dröjligen möta och omfamna de ankomna. Amundus ropar, i det han träder
ut ur sitt rum: «Så ädla vänner går man gerna halfva vägen till mötes.»
- Folkets utrop af beundran och förtjusning öfver Konungsparet,
Florinna, i hvilken de igenkänna den sköna spinnerskan; deras anmärkningar
öfver den obekanta, glänsande majestätliga Geiidillah, den bekanta, men nu
så mild, glad och förklarad utseende Svartkonstmästaren.

4. Sc. Alla glädtigt församlade i en praktfull sal af kongl, slottet.
Afvexlande samtal och vänskapsbetygelser mellan åtskilliga personer. [-Äfven-] {+Äf-
ven+} de bekanta Syriska riddersmannen äro nu närvarande. Troubadouren
söker, så obemärkt som möjligt, afsides betyga Rosa sin hänryckning
öfver deras, för honom oförmodade, så snara återseende. Deolätus och
Amundus ha dock hört dem, och säga dem, småleende, vänliga, uppmun^
trande ord. Den förre frågar Troubadouren, om han ej nu finner sig
nöjd med att Deolätus på en tid skiljde honom från hans älskade, då han
derigenom nu fått smaka och begripa det himmelska nöjet att återses.
Troubadouren trycker tacksam och förtjust sin mästares hand. - Forella,
till hvars öron ock underrättelsen hunnit om sakernas så hastigt
förändrade ställning, låter anmäla sig - men Amundus vill ej se henne, utan
låter be henne helt stilla begifva sig till sin Fostermor igen, eller ock till

ett landtslott i grannskapet af ––––, som han med en viss pension

tillika vill anslå åt henne för lifstid, såframt hon så för godt finner. Man
hör ett sorl utanföre, och en page kommer instörtandes och berättar, att
hon bedt svara, att hon är kommen för att göra sina rättigheter gällande
såsom Konungens trolofvade samt hotat med Sysis’ vrede och straff, om
man ej genast släpper henne in och faller henne till fota. Men med
detsamma hade hon, till de kringståendes stora förundran, blifvit osynlig ocn
försvunnit. Florinna ber för den arma stjufsystern och säger, att hon
hoppas, det man omsider med goda ord skall bringa henne till sans; att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelbla/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free