Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bastardnäktergalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
björkbark, papper och dylikt. Det inre är fodradt med fjädrar, tagel
och fint gräs, ja, man har t. o. m. funnit en samling
äppleblomblad på bottnen af redet.
I detta lilla varma näste lägger honan i slutet af maj eller i
början af juni fem à sex förtjusande vackra ägg, med blekt
rosenröd eller laxfärgad botten, glest öfverströdda med svartröda streck
och prickar. De äro omkring 20 mm. långa och 14 mm. tjocka.
Att rufva dem tar en tid af tretton dygn.
Som vanligt för andra små sångare är i bobyggnads-,
äggläggnings- och rufningstiden äfven för bastardnäktergalsmakarna
koncentrerad all lifvets och kärlekens poesi. Då den lilla frun
hvilar på sina små sköna löfteskulor i det vackra nästet, hör hon
dagen i ända sin makes muntra sång och ser honom fladdra
omkring, en älsklig bild af fröjd och lycka. Som sångare är hanen
synnerligen utmärkt. Han har strofer, som påminna om sådana
af trasten, af bofinken, af göktytan, af nötväckan, af skatan, af
svalan och af hämplingen, ja, han kan äfven — om det kniper —
hvissla som falken. Allt detta har han fyndigt sammanarbetat till
ett helt, hvilket han exekverar med stark stämma och pröfvad
rutin; och denna blandningsrepertoar kan ofta, i lundens friska
gömma, ljuda riktigt förtjusande.
Men icke alla af släktet äro begåfvade med så goda
sångstämmor. Några finnas, som just ingenting lärt och därför heller
ingenting kunna. De låta blott höra några brutna, skärande toner,
som sannerligen ej förtjäna några applåder och ej heller få sådana.
Bastardnäktergalen söker sin föda uteslutande i insektsvärlden,
särskildt den, som lefver och rör sig i trädkronorna. Dagen i
ända fladdrar han för den skull omkring i dem, helst de största
och lummigaste. Små skalbaggar, insekter och larver fångar och
förtär han i tusental och förser jämväl med sådana den rufvande
honan. Då ungarna komma fram, hjälpas båda makarna åt att
skaffa dem föda.
Till sin natur är bastardnäktergalen mycket försiktig, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
