Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Honan, som är betydligt mindre än gemålen, har en vattrad
dräkt i olika brunt, rostgult och hvitt samt stjärten rak och kort.
Hon påminner till färgen mycket om järpen men är större.
Orren bebor hela vårt land, så långt som barrskog finnes.
Ännu vid Muonioniska har man träffat honom. Jämväl på öarna
utefter ostkusten finnes han. I Norge går han upp till Alten, och
på fjällen håller han till i björkbältet. I Finland är han allmän
ända upp i Lappmarken, och i Danmark var han förr mycket
spridd men har nu nästan blifvit utrotad af den tilltagande
odlingen, hedbränning och ifrig jakt. I våra dagar söker man
inplantera honom på nytt, och det ser ut, som skulle det lyckas. I
öfrigt finnes han i största delen af Europa och Nordasien, från
och med England i väster till Spanien i söder och Kina österut.
Orren vistas helst i skogar, som gränsa till odlade fält, eller
i kanter af kärr och myrar, men råder brist på dylika lokaliteter,
slår han sig ned i småbackar, bevuxna med en och björk. Om
vintrarna dväljes han i björkhagar och lifnär sig af nämnda träds
knoppar; om somrarna äter han blåbär och tycker då, att han
mår alldeles som en prins i en bagarbod.
Våren är för orrarna en kärlekens, lekens och stridens heta
tid. De arrangera då riktiga torneringar, och den, som en
morgonstund får bevittna en sådan, kan anse sig ha kommit upp och ut
i en lycklig stund.
På någon liten öppen plats i skogen eller i kanten af en
mosse, där marken är fast och slät, går leken an. Före
soluppgången komma de stora, svarta fåglarna flygande dit från sina i
skogen spridda natträd, och samlas då i stora skaror. Förr i
världen, ’då allt var bättre, än det nu är’, kunde man räkna dem
i hundratal, men får man nu se ett eller halftannat tjog, så är
det storartadt.
Utan laga förfall underlåter ingen af traktens orrar att vara
med om en dylik täflings- och kärleksfest, hvilken helt visst på
förhand annonserats på något för oss obegripligt sätt. Några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
