- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
154

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morkullan. - Tranan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Renlighet är en dygd, som man tillägger denna fågel. Morgon
och afton skall hon begifva sig till en bäck eller källa ’för att
förfriska sig och tvätta fötter och näbb’.

När höstflyttningen skall äga rum, beror på väderleken. Blir
det tidigt kallt, ger sig morkullan i väg i slutet af september eller
förr. Fortfar temperaturen att vara blid, kvarstannar hon till i
slutet af oktober eller längre.

En och annan gång händer det, att en fågel öfvefvintrar.

Flyttningen försiggår aldrig i flock utan enstaka och om
nätterna. I likhet med så många andra bebor morkullan
Medelhafsländerna under vintern.

Morkullan, hvars latinska namn är Scolopax rusticola hör till
de beckasinartade fåglarna inom vadarnas ordning. På svenska
bär hon lika många namn som trots en spansk infantinna. T. ex.:
hasselhöna, hultingskrabba (Skåne), knispa, kvällknispa,
knårt-knispa, kvällknårt, kvällknorr, draresp, trårispa (Smal.),
hultadämpa (Nerike) samt einsneipe (Gottland).

*



Det ligger icke inom planen att skildra våra föremål ur
kulinarisk synpunkt. Eljest finge nog morkullan ett ganska högt
nummer på rangskalan. Men den saken har hvarje intresserad
väl reda på.

*



Tranan.


(Fig. 54; tafla X.)

När vårsolens strålar smält drifvorna på fält och branter, då
bäckarna svälla och sjuda och lid och mo börja få ny grönska,
händer det ofta, att man får se ett stort snedt latinskt V afteckna
sig mot det ljusa himlahvalfvet. Men detta V står icke stilla; det
skrider tvärt om oaflåtligt framåt, med spetsen före, i riktning norr
ut. Lyssnar man då, slår det ej fel, att man från detsamma får
höra ett slags trumpetljud, som med genomträngande styrka sprider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free