- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
34

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädpiplärkan, - Gulärlan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Utom de nu nämnda arterna finnas mer eller mindre talrikt
i vårt land fältpiplärkan, skärpiplärkan samt rödstrupiga piplärkan,
alla dock bundna vid vissa lokaler och långtifrån allmänna.

*



Gulärlan.


(Fig. 17; tafla III.)

Det finnes trakter, som man icke gärna uppsöker i oträngdt
mål — t. ex. tufängar och betesmarker, å hvilka kabbelekan
blommar om våren, förgätmigejen om försommaren och slåtterblomman,
då solståndet är öfver och julidagarnas glöd trycker skugglösa
slätter. Där är ju så magert och kargt. Här och där några
tofviga grupper af mjölonris, på andra hvita fläckar af för luftdraget
vajande ängsull, på ännu andra enstaka strån af praxites, som visa
att det är källdrag under ytan. Här ser allt ledsamt ut! Och
sankt är där också! Här kan ingen trifvas!


Och dock finnes det en liten varelse, som trifves på dylika
platser alldeles förträffligt, en varelse, som är så behaglig och
älsklig, att han blifvit mångens favorit, och det till den grad att
man gärna gör en liten afstickare då och då till obygden blott
för att ej bryta bekantskapen.

Denna varelse är gulärlan — Motacilla flava — kusin till vår
allbekanta hyresgäst och hvardagsvän, sädesärlan, samt till
gestalten i mångt och mycket påminnande om denna, ehuru hon
kanske är ännu finare byggd, ännu sippare och prydligare.

Till kulören äro de båda arterna emellertid hvarandra högst
olika. Gulärlan är undertill alldeles klargul; hufvudet är
blågrått, med en hvit strimma, som hvälfver sig öfver ögonen och
sedan drager sig snedt nedåt halsen, ryggen grön, vingarna
brungrå med gula fjäderkanter, och den långa stjärten svart, med
yttersta sidofjädrarna helt hvita. Näbb och ben äro svarta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free