Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spillkråkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifves rakt in. Då mannen tröttnar, tar frun vid. Arbetet hastar,
det kan man märka! Inom kort försvinna emellertid fåglarna i sin
luftiga mingång, och hur de sedan bära sig åt, kan man icke se.
Men man kan ta reda på den saken i alla fall. Då de
inkommit till trädets märg, styra de kosan nedåt och nöja sig ej
härvidlag, förrän de kommit ett par fot djupt På botten af denna
brunn bäddas det mer än konstlösa redet, och i det lägger honan
i sinom tid fyra à fem hvita ägg, som kunna vara ända till 35 à
39 mm. långa och hålla 25 à 28 mm. i tvärmått.
Lyckligt var, att makarna ej observerade, att det fanns åskådare
till deras bobyggnad, ty om de det gjort, hade de strax lämnat sitt
arbete i sticket och sökt sig en bättre skyddad plats på annat håll.
Spillkråkmakarna tyckas följas åt hela året. Vintertiden kan
man få höra, huru den ena fågelns hackande på trädstammarna
besvaras af ett liknande ljud från någon stam i närheten. Det är
nämligen så att de icke blott och bart använda näbben till
ursvarfning af bohålet. De ha också bruk för det starka redskapet
vid anskaffning af födan. Denna består af insekter, skalbaggar
och larver af det slag, som finnes i stammar och under barken
på döende träd. Kanske har spillkråkan några slags röntgenstrålar
i ögonen, så att hon ser, hvar bytet dväljes inne i veden, eller ock
har hon andra kännetecken. Visst är, att hon aldrig tar fel på
förekomstplatsen. När hon funnit en sådan, hackar hon oförskräckt
hål vid hål och kalasar gladeligen på det tröga, halfdomnade bytet.
Att spillkråkan genom sitt hackande skulle fördärfva skogen,
år näppeligen sant. De träd, som hon attackerar, äro redan förut
dömda till förgängelse och först sedan hemsökta af dessa
underliga varelser, som söka sin näring och hafva sin varelse inne i
virket. Så att spillkråkan kommer först som tredje parten i
vederbörande träds dödssaga.
Munter och gladlynt är spillkråkan till sin natur, och då hon
i vågformig, något fladdrande flykt plöjer lufthafvet, är hon icke
rädd för att ådraga sig uppmärksamhet, i ty att hon öfverljudt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
