Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bivråken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bivråken, som om somrarna bebor hela Europa och
vintertid gästar Afrika ända ned till Madagaskar och Kap, anländer till
Sverige i maj och breder så småningom ut sig öfver landet upp
till höjden af Sundsvall, stundom ock ännu högre. I Norge går
han ej öfver Dovre; i Danmark och Finland är han sällsynt.
Från detta sistnämnda land berättas, att där hösten 1894
fälldes en bivråk, som i vingen hade en pil af det slag, som i det
södra Afrika boende fanfolket brukar begagna vid sina jakter.
Då det gäller att välja plats för bosättningen, gör bivråken
ingen skillnad mellan barr- och löfskogar. Den ena eller andra,
det är honom totalt egalt. Men ett högt träd vill han ha att bygga
i, åtminstone helst. Finnes i skogen ingen lämplig, stadigt fäste
bjudande grenbildning, så kan han äfven bekväma sig att logera
närmare jorden, i så fall gärna i en lummig gran. Kan han
komma öfver något gammalt ormvråkbo, lämpligt att restaurera,
så slår han sig gladeligen ned i detsamma.
Fram i början af juni lägger fru Bivråk sitt första ägg och
det andra ett par tre dar senare. Antalet går aldrig öfver fyra.
De äro ganska stora, nästan runda, gulhvita samt öfverströdda
med bruna eller svartbruna fläckar.
En egendomlighet är, att bivråken, så länge rufningen varar,
pryder boet med färska björklöfskvistar eller annat grönt.
Hvarför detta sker, är ej godt att veta.
Omkring medlet af augusti äro ungarna redo att lämna boet.
Deras vingar ha då fått tillbörlig styrka, så att de kunna följa
föräldrarna på luftig stig, lära sig jaga och att segla omkring i
vida spiraler högt, högt uppe, utan att röra vingarna.
Bivråkarna lefva af insekter, ormslån, fågelägg och ungar.
Fågelns svenska bygdenamn äro vesphök, slaghök. I Norge heter
han hvespehök, i Danmark hvespevaage, hvespebussand,
hvespefalk; i Finland mehiläishaukka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
