Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knipan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty de äro vättar — uppstoppade exemplar, som flyta på en
brädlapp och förankrats vid botten med en sten vid ett snöre.
Och bakom ett med tallruskor inklädt stengiller uppe på
udden sitta vi, ’beväpnade till tänderna’ med hvar sin
dubbelpipade Lefaucheux, bakladdare, andkaliber, och afvakta under
spänning, hvad som komma skall.
Det är arla morgon, solen står blott några grader öfver östra
landet, och lifvet på denna landets fågelrikaste sjö har ännu
icke riktigt tagit sin början. Långt bortifrån Dags-mosse-landet
klingar emellertid den underliga svanesången, och vända vi
blickarna dit, se vi liksom en långsträckt bank af glänsande snö.
Det är svanorna, af hvilka de allra flesta blott hvila här på sin
väg mot höga nordens sjöar och träsk.
Ute öfver sjön börja emellertid skockar af änder, sothöns,
doppingar, lommar och sädgäss att korsa hvarandra i alla riktningar,
sökande lämpliga provianteringsställen, där trängseln icke är så
stor. De slå ned i vakarna ute på den grå isen, och i solglittret
ser man deras fjäderskrudar kasta blänkande reflexer. Våra
vättar bry sig emellertid ingen om. De få ligga där och guppa och
nicka mot vinden och vi börja tycka, att de se smått otrefliga ut.
Men plötsligt kommer där en flock knipor susande utmed
vår strand, skär uddens spets och får sikte på lockfåglarna. Då
svänger flocken, sänker sig och tar vattnet strax intill iskanten,
alltså väl långt borta för att nås af ett hagelskott.
Emellertid ha vi tillfälle att betrakta dem. Hanen bär på
hufvudet en grönskiftande svart hjälm, som har ett par ovala hvita
fläckar snedt framåt under ögonen. Hals, bröst och buk äro hvita.
På ryggen bär han en smal svart kappa, hvilken öfver vingarna
liksom trasats sönder i längsgående strimmor och lagats med hvitt.
Honorna voro vackrare. Deras hufvudhjälm var mörkbrun utan
den hvita fläcken. Om halsen hade hon en hvit krage med
något obestämda konturer. Sedan vidtog en af ljusare och mörkare
grått vackert vattrad mantel, hvilken ett stycke slöt sig samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
