- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
152

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knipan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häckningsområdet beläget vatten, hvilket gifvit anledning till den
tron, att de haft familjebestyr i trakten.

Knipan liknar storskraken däruti, att hon reder sitt hem uti
ihåliga träd eller i holkar, som människor satt upp åt henne.
Där så sker, är naturligtvis ändamålet att ta skatt af äggen. Detta
får ock ske, men i regel låter man den stackars hyresgästen
behålla en del af hvad hon åstadkommer, så att hon omsider kan
presentera för världen en försvarlig kull.

Där äggläggningen obehindradt får fortgå, finner man i ett rede
vanligen tio à tolf stycken. De äro grönaktiga eller gröngrå och
hålla i längd cirka 60 mm., mot 42 i tvärmått.

Då ungarna framkomma äro de på ryggen mörkbruna, med
hvita fläckar på ryggsidorna, vingarna och öfvergumpen. Strupen
och öfre sidorna af halsen äro hvita, den undre grå.
Huru eller på hvad sätt ungarna transporteras från hålet i
trädet och ned till vattnet, ha vi oss sannerligen icke bekant.
Antagligen sker det emellertid på ett rätt tidigt stadium, ty de unga
skola ju ha uppfostran och yrkesutbildning, så att de kunna reda
sig själfva, så snart möjligt är.

Apropos knipans häckning så berättas det, att flera honor
kunna lägga sig till rufning i samma hål. Ja, man skall till och
med i en gemensam holk en gång ha funnit — en knipa och en
hökuggla.

Knipan tillhör dykändernas underfamilj af andfåglarnas
ordning, men hon går ej, som sjöorren och svärtan, till botten på
större djup utan fordrar för att trifvas, grundare vatten. Hon är
skygg och vaksam, trots sitt dumma tycke, och är icke god att
lura. Hon har lätt att lyfta ur vattnet och kan, i likhet med
änderna, vända genast vid uppflåget och fortsätta med vinden.

Där is ej binder vattnen, kan knipan stanna året om. Blir
vintern sträng, går hon emellertid söder ut, men återkommer, så
snart islossningen börjat. Hon häckar öfver hela norra halfklotets
nordliga trakter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelkas/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free