Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SN BAKKSAGA
var god. På berget växte en timmertall och
högst uppe i kronan hade en fiskgjuse redt
sitt bo, platt och öppet som ett fat. Att kunna
få en sten inkastad i boet drog alltid en timme
eller par, och när de väldiga fåglarna då lyfte
på vingarne och skreko, kändes det som ett
öfvertag öfver dessa fiskvattnens herrar och
röfvare.
I dag, efter allt ovanligt som skett hemma,
erfor han ett behof att sträcka ut, se nytt och
få reda på världen där ute på Ön. Han visste
att där lågo bondgårdar, villor, handelsbodar,
och han hade om söndagarne hört klockorna
ringa ifrån den kyrka han aldrig sett. Där
skulle prästen bo, länsman också, men man hade
först storskogen framför, och där gick älgar
som visserligen kunde skrämma en men ej voro
farliga. Värre var det med tjurn. Den hade
han en gång hört flåsa bakom buskarne, och det
var mera olycksbådande än råmandet.
Nyhetsbegäret rådde dock på betänkligheterna och han
trädde in i dunklet. Vände sig dock en gång
om för att hämta styrka ur hafvets oändliga
öppna ljusrymd.
Det var mörkt därinne och luktade fukt.
Svampar växte där och sågo ut som maneter och
sjöborrar, han bara väntade att riskorna skulle
kränga ut och in på magen för att ge sig i
väg upp mellan masterna; granarne voro master
och vindarne susade i dem som i tacklet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
