Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjabàntihmistabhs bebättelsbb 197
Som en liten fra gick hon omkring och pysslade i
rummet, ställde i ordning och mönstrade. Slutligen
slog hon sig ner i en bekväm stol.
»Nåå? Den stora nyheten?»
»Ätt vi måste förlofva oss, sedan tidningarne
redan eklaterat.» ’
»Ha tidningarne gjort det? — Och den gamle?»
»Far är resignerad inför det ohjälpliga, men han
är inte gladt Nå skall du icke gratulera mig?»
»Och du mig först, för jag är äldst...»
»Och oförståndigast.»
»Jag har den äran att gratulerat Och en sådan
man I»
Så jollrade de, och kommo snart öfver på
kapitlet utsikterna. Han dikterade och hon skref. Så och
så många pjeser antagna till spelning... Ett tusen 1
»Med trettio procents missräkningsafdrag,» sade
hon.
»Trettio? Jag räknar alltid nittio procent
missräkning, ibland hundra...»
»Var förståndig nu, detta är allvarsamt...» Och
så skrattade de!
Det gudomliga lättsinnet! att se ner på lifvets
rysliga allvar som om det bara vore att blåsa på;
poetens sorglöshet att behandla ekonomien som poesi;
»Hur skulle man kunna dras med lifvets elände,
om man inte behandlade det som overkligheter. Om
jag skulle ta det allvarligt, fick jag sitta och gråta
hela dan, men det har jag inte lust med.»
Så kom middagen: Hon dukade på divansbordet;
matade honom, och var särdeles sparsam med vinet
»Du har druckit nog nu, och du skall lofva att
aldrig gå i kaféet mer, aldra minst med Thais.»
»Med Lais...» rättade han, men rodnade. »Det
vet du också?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
