- Project Runeberg -  Fagervik och Skamsund /
237

(1902) [MARC] Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KABANTÄNMÄBTABNS BERÄTTELSES 237

på att vakta dårar i sina hem.» — Och han
skrattade.

Han frågade icke mer; men han sporde sig själf;
har man lockat mig hit, i en fälla att observeras?
Och han hade skäl att misstänka dylikt, då fallet
förut inträffat i hans lif.

Nu blef hela hans tillvaro en enda ansträngning
att visa sig så hvardaglig i tänkesätt, så borgerlig i
sitt beteende att intet ’ovanligt’ skulle märkas.
Han vågade icke slänga fram en originell tanke, icke
säga en paradox och hvar gång han frestades
berätta något om bröllopsresan, nöp han sig i knät
Och denna beständiga ångest att vara observerad,
nedtryckte honom så att han såg vakande ögon
öfverallt trodde sig märka snärjfrågor där inga funnos.
Och sensitiv som han var tyckte han att hela byn
utstrålade dårarnes sjuka fluidum, blef beklämd och
fruktade bli galen. Men han ville icke flytta, dels
emedan han väntade bli gripen på stationen, dels
därför att han gifvit denna by som mötesplats åt sin
hustru.

Bref hade nämligen anländt från Arreskov, däri
svärmodem berättade om deras oro och sorg efter
hans försvinnande. Svärfadern som nog vetat hvad
han skulle gjort i deir olyckliges ställe, tänkte straxt
på själfmord, Qch hade storgråtit. Man hade sökt i
sjöstranden och i skogarne...

Här afbröt han läsningen och kände
samvetskval. Den gode gamle hade gråtit I Hur förfärligt
måtte icke hans öde då vara, när andra sågo det så.

Nu var Maria kommen, och snart skulle de se
hvarandra igen, om han endast höll sig stilla, ty hon
älskade honom.

Det var en ljuspunkt, och den gaf honom kraft att
uthärda i detta helvete, där alla människor sneglade
på hvarandra för att se efter om den andra var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fageroskam/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free