Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE YTTERSTA OCH DE ERIMBTA
281
popularitet, hvilken var svår att sakna om ock
den icke var så oblandadt ljuf att uppbära.
När de trädde in i salen pågick en vals.
Han kastade sig in i vimlet, och som flickan
var ljusklädd och tämligen lika de andra gick
det obemärkt i början. Men när paren började
stanna af och ordna sig mot väggarne gick en
susning genom salongen. Och snart dansade de
två ensamma. Flickan var blyg, och det klädde
henne, och hon förde sig oklanderligt. Men,
skandalen var uppenbar.
Då, när de stannat, vid dörren, trädde
kommendörkapten fram och sade halfhögt till
artisten :
»Det skulle du inte ha gjort!»
Det var uttydt: nu är du förlorad, för oss,
för det goda sällskapet, och för dig själf.
Flickan hörde orden, och hörde att hennes
okända kavaljer duades af kommendörkapten.
Då flydde hon. Och kavaljeren som upptog ett
stormgräl fick icke tid att följa henne.
»Vet du hvem du dansade med?» hväste
officern I
»Ne’, men hva’ gör det?»
»Det var diskerskan!»
»Ja, hva’ fan gör det, i så’n här blandad
societet!»
»Men det är gifta fruar här... och
diskerskan har varit.,.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
