Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kräfvan är en utvidgning af matstrupen och är
belägen i halsens nedre del framför nyckelbenen. Den
förekommer hos roffåglar och fröätande fåglar men
saknas hos dem, som uteslutande lefva af insekter. I
kräfvan uppmjukas födan. Körtelmagen afsöndrar
en vätska, som tjänstgör vid födans beredning, och
muskelmagen tjänstgör hos växtätande fåglar såsom
krossapparat, i det den mellan sina hårda väggar
söndermal födan. För att underlätta detta svälja
dylika fåglar ofta sand och småsten. Fåglar, hvilka
såsom roffåglarna endast förtära mjuka ämnen, hafva
däremot en tunnväggig och ej så stor muskelmage. –
Roffåglarna nedsvälja, såsom vi förut omtalat, både
hår, fjädrar och ben af sitt byte men kasta åter upp
desamma i form af bollar, sedan de blifvit befriade
från kött och andra närande beståndsdelar. På samma
sätt göra äfven åtskilliga insektätande fåglar med
de nedsväljda insekternas skal.
Cirkulations- och andningsorganen. Fåglarnas
blodomlopp försiggår nästan på samma sätt som hos
däggdjuren, och de hafva liksom dessa ett fyrrummigt
hjärta: men deras blod är mera rikt på blodkroppar
och har en högre temperatur, som uppgår till 40°
Cels. eller något däröfver.
Uti andedräktsorganernas byggnad förete fåglarna
många ganska väsentliga egendomligheter. Först
och främst ligga de båda lungorna ej fria utan äro
fästa vid ryggen och hafva utseende af svampaktiga,
ljusröda och platt-tryckta massor, hvilka icke äro
slutna på ytan utan medelst flera öppningar stå
i förbindelse med särskilda rör och håligheter,
så att luften kan intränga icke allenast i de
uti halsen samt i bröst- och magtrakten belägna
s. k. luftsäckarna utan äfven hos många fåglar ända in
uti de märgtomma benen. Härigenom är hela fågelkroppen
liksom genomträngd af ett stort antal luftförande
håligheter.
Med lungorna står luftstrupen, i omedelbart
sammanhang. Den utgöres af ett rör, som mynnar ut
i svalget och är bildadt merendels af broskartade
eller stundom af benartade ringar samt försedt med
två s. k. struphufvud, ett öfre och ett nedre. –
Från det öfre eller egentliga struphufvudet, som
består af flera benartade broskstycken, nedlöper genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
