Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och gässen, under den tid de äga flygförmågan; 2)
Simdykare, som äga förmågan att simmande uppehålla
sig en längre eller kortare stund under vattnet,
t. ex. dykänderna, de egentliga änderna och gässen, då
de sakna flygförmågan,[1] doppingarna, lommarna m. fl.;
3) Störtdykare, som störta sig ned ur luften på det
byte, som de under sitt kringflygande blifva varse
i vattnet, t. ex. tärnorna, isfågeln m. fl.
Fåglarnas näringsmedel äro, liksom sättet, på
hvilket de tillgripa dem, mycket olika hos de
särskilda arterna. För födans anskaffande äro de
flesta i verksamhet om dagen; endast några få, såsom
åtskilliga bland ugglorna, nattskärran och vissa
vadare, använda mer eller mindre uteslutande natten
för samma ändamål.
De flesta roffåglar lifnära sig företrädesvis af
varmblodiga djurs kött; men de tillgripa ofta därjämte
äfven amfibier, fiskar, insekter och maskar. Andra
fåglar lefva af frön, som de dels nedsvälja hela,
dels förtära sedan de först från dem borttagit det
yttre skalet; andra lefva af bär och frukter; andra,
jämte växtämnen, af ven af insekter, larver och
maskar; andra uteslutande af insekter. De fåglar,
som uppehålla sig i eller vid vatten, lefva mest af
de större eller mindre djurslag, hvilka »därstädes
förekomma, men en del äfven af växtämnen. Vissa fåglar
äro allätare och förtära snart sagdt allt ätbart
ur så väl djur- som växtriket. – I allmänhet taget
råder en stor omväxling i afseende på fåglarnas föda,
ehuru man dock städse skall finna, att hvarje art
har sin bestämda älsklingsspis, som han föredrager
framför all annan.
Färgförändring och ruggning. Fåglarna förändra
färg och teckning ej allenast med åldern utan ock
åtminstone en gång hvarje år. På eftersommaren
och hösten fälla våra fåglar efter hand sina gamla
fjädrar och erhålla nya. De sägas då rugga. Den nya
dräkten, vinterdräkten, är ofta betydligt olik den
förra, sommardräkten. Om våren, då sommardräkten
anlägges, ombytas ej fjädrarna, åtminstone icke ving-
och stjärtpennor, men i stället försiggå kemiska
förändringar i fjädrarna så att de ändra färg,
hvarjämte ofta en del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
