Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I går besökte jag emellertid denna stadens s. k.
privilegierade teater, trots värmen och trots otrefnaden att
gå ensam. Det var dock endast ett slags kortare soiré
som då der förekom. En sångare och musikant från
Venedig vid namn Manara uppförde der en italiensk
»Opera buffa» och lät höra sig rätt förtjenstfullt i solo på
mandolin och guitarre. Hans trupp var mycket fåtalig
och utgjordes väl egentligen endast af hans fru. De
andra biträdande voro antagligen hyrda för tillfället.
Men hvad som mest fängslade min uppmärksamhet
var ett sällskap på en af de förnämsta platserna i salongen,
en äldre herre och en äldre dame, en ung flicka och ett
par artilleriofficerare. Den unga damen var ingen mer
och ingen mindre än m:lle Fredrika Helleberg, strålande
frisk och vacker och liflig äfven, hvilket jag just icke
förut lagt märke till att hon är. De båda officerarne sågo
mycket hyggliga ut, det kan icke nekas, fastän de i qväll
hade en förmån framför mig, som bort komma dem att i
mina ögon se vedervärdiga ut.
Förgäfves såg jag mig länge om efter någon bekant.
Slutligen fick jag syn på unge Carl Svante Ulfsparre,
som jag gjort bekantskap med ute på Klippan. Jag
skyndade mig att gripa honom, då han under ett uppehåll i
spectaclet syntes på väg att gå. Jag fick nu den
upplysningen, att de två officerarne voro två bröder,
cäpi-tainerna Blomcreutz, af hvilka särskildt den ene redan
lärer skaffat sig mycket anseende i staden, äfven såsom
en allmänt förståndig och i borgerliga saker klok och
förfaren man. Båda äro jemförelsevis ännu unga män
och umgås i de allra finaste kretsarne här i staden: »Zeg
mij met wien gij verkeert, en ik zal u zeggen, wie
gij zijt».
Dessa upplysningar voro visserligen icke just i alla
hänseenden för mig så behagliga; men jag måste dock
visa mig reconnaissant mot unge Ulfsparre — han har någon
bokhållaretjenst hos Ostindiska companiet och är väl
aspi-rant att med tiden bli högre betrodd inom detsamma —
derigenom att jag bjöd honom på ostron och Moselvin,
tappadt från fat, på källaren här i samma hus hos
trac-teuren Berger, hvilken är berömd för sina varor. Jag
får också bekänna, att man här hade det bättre, än jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
