Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pader utan äfven narrat sin far biskopen att i sjelfva
biskopshuset ställa till ett aftonsamqväm för sagde artist.
I ett litet helsningstal omtalade Janne bland annat,
i det han presenterade för oss sin bror magistern, att det
egentligen var denne yngre brors lärdom som förmått
honom att med allvar slå sig på studier. När den glade
fänriken ibland haft svårighet vid att reda sig med vissa
öfversättningar från främmande språk, särskildt fransyska,
hade brödren skämtsamt citerat:
»Naturen icke gaf förutan gräslig pina
Isynnerhet det sköna och det fina»,
hvilka något svårfattliga rader lära återfinnas i ett poem
af en viss Haqvin Bager.
Bröderna Wingård äro särdeles goda vänner. Den
yngre, studenten eller magistern, är emellertid mera tyst,
kanske blyg i jemförelse med den lifliga Janne.
Det blef mycken fröjd, då den glade värden föredrog
några af den mycket renommerade poeten Bellmans dels
öfverdådigt lustiga, glada och fria men också egendomligt
klagande sånger till accompagnement af guitarre. Han
har en liten fin röst och ett miraculeust minne; han lärer
kunna de flesta af Bellmans visor utantill; är äfven rätt
mycket evertuerad på detta instrument. Bland de sånger,
som fästat sig mest i min erinran var en som handlade
om, huru en af de här förekommande Bacchihjeltarne, som
poeten för öfrigt låter tala något slags så kallad
äppeltyska, icke alldeles olik holländskan, försvärjer sin själ
till afgrunden och gör upp ett contract med mörksens
furste, en vidunderlighet som icke lärer vara alldeles
ovanlig här i landet, ehuru den väl egentligen är af tysk
extraction eller kanske rent af härleder sig från den tyska
eller holländska sagan om doctor Faustus, hvilken ju
nyligen också blifvit intagen i en theaterpiéce författad af
den tyska målaren Friedrich Muller. Denne
Stockholms-Faustus från de smutsiga gränderna, krogarne, dans-,
och spelställena ger bland annat fanden följande löfte:
Jak schkall alle. flicker kränke,
På schpelhusen vare flink,
Altrich på min huschtru tänke
På Cathink!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
