- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
101

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De stodo så i en hel minut, en minut, som föreföll
dem alla evighetslång.

Trots sin själskakning och sin förtrytelse hade
emellertid kandidaten nu återfått det herravälde öfver sig själf,
som han föresatt sig nere på gatan att äga. Han visste
hvad han gjorde och han skulle visa, att han var vuxen
ställningen.

Det var dock icke han, som framstälde den första
frågan. Det var Brun, som blef färdig med denna.

»Hvad är Ni för en, som tränger in på detta sätt?»
frågade han och gick ett par steg framåt. Han syntes
vara beredd att låta orden åtföljas af handgripligheter.

Kandidaten mätte sin motståndare med en föraktlig
blick och sade med fullt behärskadt uttryck:

»Fråga er älskarinna!»

Brun vände sig mot Olga.

»Känner du honom?»

»Ja . . .»

Hon hviskade fram detta ord i en bönfallande ton,
under det att hennes vackra ögon förskrämdt irrade kring
rummet, liksom sökte de någon utväg att komma undan
den förfarliga situationen.

»Hvem är han då?» frågade Brun vidare.

Kandidaten stälde sig midt framför honom och såg
honom rakt i ögonen.

»Jag skall säga er, hvem jag är. Jag har under fyra
års tid varit en far för henne, som står där halfnaken.
Jag har bekostat hennes uppfostran i Stockholm och gjort
allt för att under dessa år uppfostra henne till en god
kvinna. Jag har sökt att bereda henne all den glädje,
som det varit mig möjligt. Jag har under dessa fyra år
sett henne utvecklas både till kropp och själ, jag har sett
att hennes kropp blef allt skönare, och jag har en lång
tid gått och inbillat mig, att äfven hennes själ blef . . .
detsamma . . . Men jag vet nu att jag bedragit mig . . . och . . .»

Kandidaten drog ett djupt andetag. Det tycktes vara
svårt för honom att säga de följande orden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free