Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet (2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och hvart skulle vi fara?» frågade hon plötsligt, då
han endast satt och skrattade åt henne.
»Till Köpenhamn till exempel!»
»Må ske, det går jag in på.»
Hon slog armen om hans hals och blickade honom
rakt i ögonen.
»Menar du allvar?» frågade hon.
»Jag svär på . . .»
»Nå, då far jag utan att säga ett ord. Och vilja de
ha reda på mig, så få de skicka polis efter mig.»
Hon slog till med ett trotsigt, klingande skratt.
»Du är en liten dämon! . . .» sade han med
passionerad röst.
». . . som håller af dig mer än allt annat på jorden»,
fortsatte hon med ett kärleksvarmt ögonkast.
Sedan de ytterligare, båda på fullt allvar, med det
bästa humör afhandlat en massa detaljer, som stodo i
samband med resan, måste Olga aflägsna sig för att inte
genom sin frånvaro väcka uppseende på pensionatet.
Hade kandidat Höglund besökt fru Rosenberg eller
vidtagit några andra åtgärder beträffande henne, sedan
han lämnat dem? Den frågan gjorde Olga sig oafbrutet,
innan hon kom hem.
Hon trodde sig emellertid säkert finna, att hvarken
fru Rosenberg eller någon annan fått underrättelse ens
därom att kandidaten var i staden. Att han på något
sätt meddelat sig med frun, angående hvad som inträffat på
eftermiddagen, det trodde hon bestämdt icke. Hvarken hans
natur eller ämnets art lämpade sig för ett sådan
förtroligt meddelande dem emellan.
Kvällen och natten förflöto som vanligt för Olga. Hon
låg och läste långt in på småtimmarna, och när hon
ändtligen, efter att länge legat och vridit sig i tankar,
somnade, tyckte hon i drömmen, att hon tillsammans med
Brun befann sig i en järnvägskupé och att genom
kupéfönstren vid tågets svindlande fart den ena härliga taflan
efter den andra upprullades. Hon såg ett oafbrutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
