- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
164

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De sågo, att de blefvo observerade. Rundt omkring
betraktades de några minuter med en nästan närgången
nyfikenhet. Vid närmare påseende befans också den
omgifvande publiken vara åtskilligt blandad. Där syntes
många bord, som voro upptagna af arbetare med halfrena
löskragar, medelklassfruntimmer med simpla drag och
kryddkrämarsnobbar med rödblå händer.

»Skola vi gå upp på läktarn?» frågade herrn, i det
han såg sig med en något öfverlägsen blick omkring.

»Nej, här sitta vi bra», sade Olga och slog sig
ogeneradt ned i soffan. Det var en slags nyck af henne att
trotsa sin fine kavaljer, då hon såg, att han fann sig
obehagligt berörd af omgifningens beskaffenhet.

»Hvad vill Ni dricka?» frågade han vårdslöst.

»Punsch», svarade hon med samma tonfall.

Han rekvirerade en half punsch och två flaskor
apollinaris.

»Det var länge se’n jag drack punsch», föll Olga in.

»Hvad har Ni då druckit?»

»Ingenting . . . på sista tiden.»

»Har Ni suttit inspärrad i kloster då någon tid?»
skämtade han med någon anstrykning af spefullhet.

»Nästan.»

»Då begår jag ju ett riktigt hälgerån, om jag drar
er därifrån», sade han ironiskt.

»Ni kan trösta er med, att jag följer frivilligt»,
svarade Olga och mötte oförfäradt hans blick, som på samma
gång förtjust och öfverlägset betraktade hennes ansikte.

Nu stämde musiken upp. Det var varietéens
sminkade, trikåklädda gudinna, som förde spiran i aftonens
underhållning. På tribunen framträdde en tjugofem års dam,
som med pudrets, sminkens och tuschens hjälp gjort
förtviflade ansträngningar för att kunna ge intrycket af en
tjugo- eller adertonåring. Den gula sidenkjolen med gröna
påläggningar i kilform slutade ungefär där benen började,
men den ägde en fortsättning af silfverfransar, hvilka
fortsatte åtskilliga tum längre. Barmen, brösten, som voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free