Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till en början skulle det drickas punsch och spelas
kort. Först vid tolftiden skulle det ätas supé.
De tre rummen sågo riktigt inbjudande ut, med den
fulländade belysningens varma, glada skimmer öfver den
präktiga inredningen. Dryckesborden och spelborden hade
vaktmästarn och hon ordnat på ett praktiskt och
hemtrefligt sätt.
Hon väntade åtta gäster. Fyra herrar och fyra
damer. Just de samma som grefven uppräknat. Han hade
naturligtvis gjort upp de där namnen i förväg, fastän han,
för att inte i någon riktning såra Olga, kommit fram med
dem apropå.
Det var dock endast en enda, på hvilken Olga tänkte
med någon spänning. Det var Lissy. Hon hade lofvat
att komma ensam, hade grefven upplyst Olga om. Hon
fick ju ändock en kavaljer bland de fyra herrarna.
Grefven kom tidigt, innan någon af gästerna anländt.
Han berömde i entusiastiska ordalag Olgas arrangemanger.
Han tyckte att allting var så utmärkt ordnadt.
»Jag borde gifta mig med dig!» sade han i ett anfall
af glad uppsluppenhet.
Olga kände att hon rodnade starkt. Att bli grefvinna,
hvilka fantasier! Hon log inom sig själf.
»Det törs du nog inte», svarade hon muntert.
Den förste, som kom, var grefvens släkting von
Vahlenstjerna. Han slukade Olga med blickarna.
»Du har en förb–d tur! Det är den vackraste kvinna,
jag sett», hviskade han till grefven, när Olga hälsat på
honom och i något ärende gått ut i köket.
Och det måste medgifvas, att Olga i afton framstod
till sin fördel mera än någonsin. Hon hade klädt sig i en
ljusgrå klädning med svart pärlgarnityr, någonting på
samma gång diskret och elegant. Hon hade valt den
därför att den gick så högt kring halsen, och hon ville visa
de där damerna af halfvärld, som skulle blifva hennes
gäster i kväll, att hon höll på sin värdighet, fastän hon på
det hela inte var bättre än de. Det mjuka sidenglänsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
