Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under hela den tid, han varit skild från Olga, hade
hvarje ledig stund utfylts af umgänget med Lissy. I
Paris hade han förgätit Olga, där hade hon varit glömd, där
hade namnet af henne, oaktadt det ännu var så nytt, ej
ägt kraft att tränga sig fram i Lissys parfymerade rum
eller vid det romantiska skenet från hennes kulörta
amplar. Men från det ögonblick som skådespelaren återvände
till Stockholms mera enformiga förhållanden, hade Olgas
bild med obetvinglig styrka trängt sig fram i förgrunden.
Han såg den korta men så minnesrika samvaron med henne
i förklaradt ljus och det började att upplåga inom honom
en lidelsefull och värklig kärlek till det vackra,
intelligenta barnet.
När han så den där aftonen plötsligt stått ansikte mot
ansikte med henne och hon hade förefallit honom så
öfverjordiskt skön i sin flammande vrede och med sin stolta
hållning, hade han beslutat sig för att använda hela sin
makt och hvarje tänkbart medel för att återvinna henne.
Han var fullt medveten om, hur dödligt förälskad han
var i henne – det var någonting gripande mäktigt i denna
kärlek, som han aldrig förut känt. Han kände inom sig,
hur enastående stark och ljuf denna nya känsla var, som
nu band honom vid henne, som han nyss kastat bort.
De hade bytt roller.
Underliga, nyckfulla öde, hur kastar du människorna
som lekbollar hit och dit på dina väldiga böljeryggar!
Underliga, nyckfulla kärlek, hur du jagar själarna som
vilda djur från den ena stämningen till den andra, hur du
skiftar ställningarna och omblandar färgerna.
Ja, de hade bytt roller.
Först var det hon, som kommit till honom, törstande
efter lycka och njutning och då hade han tagit emot henne
som man mottager en dyrbar present, hvilken kan
förskaffa en fröjd och ögonfägnad så länge den har nyhetens
behag – nu var det hon, som stälde sig kall, afvisande
och hånande, tagande hämnd på sin kränkta kvinlighets
lidanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
