- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
245

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturligtvis under förmyndare, och det var några gamla
bekanta i Upsala, som togo hand om hans tillgångar och
utbetalade, hvad han månatligen behöfde.

Efter det han dag efter dag under flera månader
endast sysselsatt sig med att taga sina långa, enformiga
promenader på Upsala gator och i dess omgifningar, ständigt
visande sig med ett i hög grad missvårdadt yttre och med
den gamla grönblå paraplyen under armen, föll det honom
en dag plötsligen in, att han skulle flytta till Stockholm.
Det kom på honom en oemotståndlig, brinnande längtan
att återse den stad, dit han så många gånger under de
senaste åren med varm håg och klappande hjärta rest för
att helsa på henne, som han utvalt till sin brud, då hon
ej var mer än åtta år – till den stora stad, som fångat
henne i sin strömhvirfvel och höll på att draga ned henne
i djupet.

Han reste dit. I fjorton dagar lefde han samma
trista, lugna lif som i Upsala.

En dag kom han emellertid händelsevis att gå förbi
porten i det hus, där Brun bodde. Äfven i sitt
sinnesrubbade tillstånd, erinrade han sig mycket väl, när han
senast hade sett detta hus och denna port. Han lydde en
lika stark som i hans galenskap följdriktig impuls, då han
steg dit upp och ringde på i skådespelarns våning.

Det var Olga, han sökte. Brun var i hans fantasi den
store djefvulen, som förstört hans lifs lycka,
kvinnoröfvaren, som för sitt nöjes skull snärjde de kvinnor, som
kommo i hans väg. Och i hans föreställning måste Olga
fortfarande finnas däruppe – hvar skulle hon annars vara?
Dit in ville han gå och än en gång försöka rycka henne
ur den ledes klor.

Han träffade icke Olga, endast Brun. Och hur
sammanträffandet aflöpte, ha vi sett af det föregående – –

Hur det kommit att gå, ifall icke hans idé att söka
Olga hos hennes förförare kommit så plötsligt och af en
händelse, är svårt att säga. Då hade han troligtvis i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free